Kapitel 1
Det var en gång en prinsessa som bodde i ett stort slott. Sagor brukar börja så. Verkligheten börjar på ett helt annat sätt. Ut ur någons mage som kommer vilja bli kallad för mamma och in i en värld som man inte visste fanns. Och sedan ska man försöka lära sig hur det är att leva i denna verklighet som inte alls är likadan för oss allihop. Lära sig att gå, prata, agera, reagera och socialisera sig. Vem valde att jag skulle komma till denna värld?
Vem valde att just jag skulle komma till den här familjen som bor på just det här området? Jag kanske hade velat bli ett djur i stället, eller bli son till någon annan mamma och pappa. I början har vi inget val, ingen av oss. Ingen väljer att bli född, ingen får välja vilket kön man vill ha, ingen väljer var man ska födas. Nej, vi har inget val alls. Det är någon som bestämmer över oss, över våra huvuden. Visserligen har vi inga huvuden just då, men ändå. När vi väl ha blivit tillverkade så ska vi ut från den varma, gosiga och bekväma världen till något helt annat. Kallt och eländigt, stressande och panikartad, jobbig och värmande. Någonstans på vägen kanske vi börjar gilla livet, som det heter.
På vägen kanske vi hittar saker vi blir lyckliga av. Vi måste anpassa oss, försöka lära oss hur det är att vara människa. Och försöka vara snälla emot oss själva.
Viktigaste lärdomen i dag: var snäll mot dig själv!
(Bildkälla: pixabay.com)